Gårdagen var en fantastisk dag. Vi cyklade ut ur Viborg ganska tidigt, och hamnade ganska snart på den gamla vägen mot St Petersburg. Detta innebär att vägen inte renoverats. Någon gång. Fördelen var att vi på 9 mil kunde räkna antalet bilar på våra 30 fingrar. En kul detalj var att skylten for guppig väg, exakt stämde med verkligeten. 800 meter efter skylten kom ett större kamelgupp än resten av vägens 800 gupp på samma sträcka.

Det fanns ingen mat att köpa efter vägen men vi lyckades få i oss lite jordnötter och en varsin Snickers och vatten som vi köpte vid den stora Rödaarmebasen Каменка som vi passerade på vägen.

Efter ytterligare grusväg kom vi till en uppförsbacke med sväng där vi överraskades av att bussen mot Ludvika plötsligt svischade forbi. Det var med all sannorlikhet en gammal avsåld Dalatrafikenbuss, inte en som åkt vilse.

Vi fruktade hur det skulle se ut i Zelenogorsk. Vi hade föreställt oss en ruffig betongförstad till St Petersburg. Det visade sig att stranden till finska viken var en lång playa med turisthotell för den ryska eliten. Vi tog ett dopp i havet, och fortsatte sedan.

Vi checkade in på hotellet och gick sedan ner till ett strandcafe där vi intog grillad lax, biff stroganoff och pasta carbonara (tillsammans med nästan vatten) och trivdes gott i solnedgången. Lyxigast hittills!